Antalet främlingsfientliga hatbrott ökar. Särskilt i valtider när alla slags åsiktsyttringar framförs offentligt.

Tre av fyra hatbrott som utreds har idag främlingsfientliga motiv. Särskilt ökar hatbrott mot personer av afrikanskt eller romskt ursprung, ökningen där är runt 20 procent.

- Men det är bara en liten del av hatbrotten som klaras upp. Det är svårt att bevisa brottet eftersom det inte bara handlar om att bevisa vad som har hänt utan också vad som drivit gärningsmannen, säger Håkan Sandahl, länspolismästare i Jönköping med regeringsuppdrag att utveckla polisens hatbrottsarbete, till polisen.se.

- Än så länge har vi varit rätt förskonade. Vi ser ingen stor ökning, men vi får väl se vad som händer närmare valet, säger Lars Håkansson, krim-chef hos polisen i Östra Fyrbodalsområdet och placerad i Trollhättan.

Hatbrott definieras som brott som begås mot en person på grund av dennes etnicitet, hudfärg, sexuella läggning eller religion. År 2012 anmäldes i Sverige 5500 hatbrott enligt statistik från Brottsförebyggande rådet.